En borgerlig idédebatt...
Nu ska den igång igen...

Vi måste ta krafttag mot mobbningen!
Skriver tillsammans med KDUs ordförande Aron Modig om mobbning i Säffle tidning, Lysekils-Posten och Orust-Tidningen.
Vi måste ta krafttag mot mobbningen!
Tänk dig att du går till jobbet varje morgon med en klump i magen och en ängslan över vad dina kollegor skall göra idag. Tänk dig att du på din arbetsplats dagligen blir utsatt för mordhot, slag och stryptag. Att dina kollegor kallar dig ”äcklig” och därför tvättar händerna så fort de rört vid dig eller att en kollega plötsligt häller ett glas mjölk över dig i lunchrummet. Tänk dig sedan att chefen på ditt jobb säger att händelserna beror på dig och de signaler du sänder ut. Att en utredning om en eventuell funktionsnedsättning hos dig har påbörjats. Att du kanske borde byta arbetsplats. Scenariot verkar kanske skrämmande och främmande, men det sker dagligen och tillåts ske dagligen i den svenska skolan.
I Svenska Dagbladet (16/8 2011) fick vi nyligen läsa om elvaårig flicka som precis slutat femman, just den flicka vars situation beskrevs ovan. Denna flicka är långtifrån ensam. Samtidigt som självmorden i landet minskar överlag har statistiken ökat drastiskt bland unga. Ungas psykiska ohälsa är kanske sämre idag än någonsin samtidigt som 50 000 barn är mobbade, enligt organisationen Friends. 13 000 av dessa har blivit mobbade i över ett år.
Detta är långtifrån acceptabelt och det är nu dags att ta krafttag mot detta. Ytterst är det alltid föräldrarna som har ansvaret för att uppfostra sina barn till att bete sig väl mot kamraterna, men skolan kan göra mycket för att i samarbete med familjerna förhindra att mobbning uppstår i själva skolan. Det är dags att detta görs på allvar!
Kristdemokratiska ungdomsförbundet ska precis påbörja arbetet med ett nytt skolpolitiskt handlingsprogram. I detta kommer en skola byggd på principen om att ingen ska hållas tillbaka, men där inte någon heller ska lämnas efter, att beskrivas. En skola där nyfikenhet, kunskap, ordning och reda samt valfrihet är ledord. En skola där alla elever syns och alla elever får plats. En skola där mobbning, oavsett ”orsak”, aldrig accepteras och där mobbaren och aldrig offret är den som skall byta skola i det fall eleverna måste skiljas åt.
Skolan måste vara en trygg plats för alla de hundratusentals människor som dagligen spenderar en stor del av sin vakna tid där. En trygg plats där drömmar skapas, frodas och vattnas. En trygg plats där social eller kulturell bakgrund är oväsentligt. När vi har nått dit, och endast då, kan vi i Sverige slå oss för bröstet och vara nöjda med landets skola. När den ser ut som den gör idag, och där den behandlar människor på samma sätt som den elvaåriga flickan, kan vi inte göra annat än skämmas!
Aron Modig
Förbundsordförande KDU
Emil Öberg
Skol- och utbildningspolitisk talesman KDU
Längesedan sist!
Jag återkommer!
En politik som tar bort initiativ och drivkraft
KD Stockholm besöker Pride
Det handlar inte om att gå i tåget utan enbart om att vara där för att möta människor och dess fördomar, för fördomar inom hbtqa-världen finns mot oss Kristdemokrater, det vill jag lova. Därför kan man också fråga sig, varför vi som parti inte ska delta? När det ju trots allt finns en hel del fördomar mot oss i det forum som Pride ändå är.
Vi i KD har en politik vi står för, en politik som inte förändras bara för att vi deltar i spektakel som exempelvis Pride. Vi har också svåra imageproblem, imageproblem som dock kan förändras när vi deltar i spektakel som Pride. Att jag sedan har en viss skepsis mot delar av Pride, där en nidbild av homosexuella ofta sprids i massmedia vid varje festival är en annan fråga som inte hör hit. För det är inte det denna debatt handlar om.
Vi har ett ansvar att hela tiden försöka sprida sanningar, bemöta skepsis och krossa fördomar. Vart gör man det bäst om inte på platsen där det blåser som starkast och där buropen låter som högst?
"Slavaktionen" på Hallands Nation
Den påhittade "slavaktionen" som genomfördes under en sittning med djungeltema i Lund för ett par veckor sedan fortsätter att få massmedial uppmärksamhet. Denna gång är det den amerikanske människorättsaktivisten Jesse Jackson som i ett brev till utbildningsminister Jan Björklund uppmanar honom att ställa de "skyldiga till svars".
Frågar du mig tycker jag att denna händelse har fått alldeles för stora proportioner. Man måste se saker och ting för vad det är och kalla saker och ting vid dess rätta namn.
Gjorde studenterna rätt? Nej det gjorde de inte, de borde tänkt på att folk skulle kunna ta illa vid sig.
Ville de på något vis vara rasistiska eller få fram en åsikt om att vita är överlägsna mörkhyade? Nej, de ville genomföra ett osmakligt skämt som spelade på denna påhittade överlägsenhet.
Gör detta dem till sämre människor och Hallands till en sämre nation? Nej, det gör det inte.
I dagens Sverige är stand-up ett populärt inslag på landets humorscener. Många inklusive jag själv sitter framför tv-skärmarna och skrattar tills vi gråter över mer eller mindre osmakliga skämt. Där behandlas homosexualitet, rasism, pedofili, politik etcetera, etcetera, etcetera. Men man ser det för vad det är, nämligen humor och skoj.
Kan vi inte nu stryka ett streck över "slavaktionen" och se det för vad det är, ett osmakligt skämt?
Otillåtna demonstrationer i Lund
Igår var det 1 maj och som vanligt hade olika vänsterorganisationer sina årliga demonstrationer. Som vanligt missbrukades även dagen av diverse vänsterorienterade grupper.
I Lund fick polis tillkallas när vänstergrupperna "Syndikalisterna", "India Däck" och "Smålands Nation" hade en otillåten demonstration (något tillstånd hade alltså inte sökts). Man hade kastat glödlampor med färg i på en husfasad och när en 26-årig kvinna greps för skadegörelse gjorde gruppen motstånd. Polisen fick tillslut ta till pepparspray och batonger för att kunna föra den gripna till polisstationen.
Respekt för lag och ordning. Respekt för den ordningsmakten. Respekt för vad som är rätt och vad som är fel. Det är fundamentala ting i ett civiliserat samhälle. Fundamentala ting som tyvärr saknas hos alltför många människor på den andra sidan. Detta har bevisats flera gånger tidigare och detta bevisades även igår.
Usama bin Ladin död...
Imorse vaknade jag till nyheten om att Usama Bin Ladin har dödats. Mannen, som i och med den 11 september 2001 hamnade på allas läppar finns inte mer. Det är en seger för demokratin och rättvisan.
Än idag minns jag denna tisdag den 11 september. Hemma från skolan såg jag på nyheterna de brinnande byggnaderna och de rullande texterna som berättade att någonting hemskt hade hänt. På sina ställen i världen firade människor och jag som tolvåring kunde inte förstå hur man i denna olycka kunde glädjas åt de tusentals människor som dödats och skadats.
Jag förstår fortfarande inte, nästan 10 år senare, hur man kan glädjas. Men jag vet varför. Och idag glädjs jag, för på ett eller annat vis har rättvisa skipats och världen har blivit en lite bättre plats att leva i.
Lag och ordning. Ska det vara så svårt?
För lite drygt ett år sedan blev jag misshandlad på den centrala kroggatan mitt i Eskilstuna. En man i äldre tonåren gick runt och slog människor och när han även hotade tjejer tyckte jag att det var nog och sa ifrån. Vad som hände därefter är något oklart, men det slutade med att jag låg på marken och omringad av 5-6 män blev sparkad på huvud och överkropp. Efter möda, hjälp och besvär kom jag upp på fötter och flydde från platsen, varpå två av männen jagade mig och sparkade ner mig igen.
Jag vet vilka dessa var, jag känner igen dem och jag kan deras namn, vilket även polisen gör. Trots det har åklagaren, i brist på bevis, valt att inte väcka åtal och därmed låtit de andra "vinna". Detta hade kunnat undvikas, precis som många slagsmål och våldtäkter faktiskt kan undvikas. Med exempelvis fler poliser i tjänst, bättre belysning på utsatta platser och med ordentlig kameraövervakning på samma platser går det att stävja denna typ av brott som kränker både brottsoffret och samhället vi lever i.
Vi får aldrig låta våldsverkare och kriminella styra vår vardag och våra liv. Vi får aldrig ge efter för de som vill oss ont. Jag kommer alltid att fortsätta säga ifrån i kampen för det rätta och jag hoppas att du vill göra det med mig!

Värnskatten
Nu grönskar det...

Att utvecklas...
I ett samhälle där vi tillåts tänka olika, där vi ges utrymme att utvecklas och där förutsättningar ges för att växa tror jag att vi kan åstadkomma underverk i världen. Genom att satsa på forskning och företagande, på konkurrensutsatta och friare marknader kan vi tillsammans ta världen ännu längre in i framtiden. Visserligen hade det kommunistiska Sovjet den första människan i rymden. Men det var rymdkapplöpningen och konkurrensen med USA som drev utvecklingen av rymdindustrin framåt. Precis som konkurrens brukar göra.
Denna "gamla" reklam från Apple låter jag tala för sig självt. Den är otrolig och inspirerande, samtidigt som den sätter huvudet precis på spiken!
Nominerad till FS
Kvotering är aldrig ok!
Skrev tidigare i veckan en insändare till Sydsvenskan med anledning av en artikel för kvotering i samma tidning. Mig veterligen blev den dessvärre ratad... men här kommer den in!
I helgens Sydsvenskan kunde vi se Ideons VD Hans Möller förespråka kvotering av styrelser i Statliga och kommunala bolag och större aktiebolag. Trots att han i grunden är emot detta menar han ändå att ändamålen helgar medlen och att man måste ”rucka på sina principer för att hjälpa en bit på traven”. Det tycker inte vi i det Kristdemokratiska Ungdomsförbundet. Självfallet är det beklagligt att så få kvinnor är representerade i styrelser och på VD-poster i Sverige idag men kvotering är aldrig rätt väg att gå.
Vi unga kristdemokrater i Skåne vill att styrelsemedlemmar väljs för att de har rätt egenskaper och kompetens, oavsett kön. Vi vill att aktieägare ska bestämma över bolagen de äger, utan att klåfingriga politiker lägger sig i och omyndigförklarar dem. Vi vill att kvinnor ska nå sina poster utan särbehandling och utan att riskera att bli utpekade som inkvoterade. Vi tror inte på särbehandling, oavsett om den kallas positiv eller negativ. Vi tror på människor!
Emil Öberg, ordförande KDU Lund

